Kära Linnea!

Jag skrattade så tårarna rann idag på jobbet. Jag fick jobba hemma hos Linnea! Tiden bara flyger iväg när man sitter med henne. Visst, hon är inte helt klar i huvudet, få är det vid 89 års ålder men hon har minne som en elefant och tusen roliga historier att berätta. Hade det inte varit för hennes höft hade hon klarat sig utmärkt utan mig. Men jag hade nog kommit och hälsat på ändå. Idag bakade vi urgoda mazariner och det sprutade smulor och kaffe över bordet när hon berättade om allt roligt hon varit med om. Hon har alltid en sån otrolig inlevelse när hon berättar också. Det finns nog ingen jag kommer sakna så mycket som Linnea om jag skulle sluta jobba som personlig assistent. Linnea har blivit lite av en mormor åt mig. Jag har ju aldrig haft en mormor på riktigt men Linnea fick bli min låtsasmormor!

Idag fick jag bland annat veta mer om Rune, hennes man som dog för tio år sedan. Hon berättade att de träffades på en gård 1945 när hon var 24 år gammal. Rune var 26. Linneas pappa skulle köpa en gris att slakta och Rune fick i uppgift att hämta grisen som låg ute i sin hage i en stor lerpöl. Linne hade inte fattat tycke för Rune. Han verkade arrogant och överlägsen och bad henne att stå en bit bort ifrån hagen för det kunde skvätta och inte ville väl lilla söta fröken få lera på sin fina blommiga kjol. Men när Rune skulle börja fösa grisen flög den lilla galten upp rakt upp i luften och började springa runt som att han visste vad som väntade. Rune var inte beredd och grisen sprang så småningom in i hans knäveck och Rune ramlade pladask på rygg i leran. Linne gjorde allt för att hålla sig för skratt men när Rune klev upp sa han bara glatt: "Brunt skulle visst vara modernt till våren har jag hört!" och sen brast han ut i skratt. Linnea kunde inte hålla sig och skrattade lika mycket hon och efter det föll hon pladask. Grisen blev aldrig slaktad. Istället fick han vara närvarande vid deras bröllop som hedersgäst eftersom han var en så fruktansvärt bra relationsmäklare!

Gris i leran
Relationsexpert?!

Visst blir man glad av att höra sådana historier?! Linnea har massor av sådana på lager! Jag ska jobba imorgon också och hoppas att jag får hälsa på hos Linnea igen! Jag tror Linnea uppskattar mitt sällskap. Jag vet att hon iallafall föredrar mig framför surkarten Malin som kommer till henne ibland. Jag och Linnea kom fram till att Malin nog ätit för mycket citron. Vi kanske skulle doppa henne i socker!



Kommentarer
Postat av: Ricard med bara C

Katta, över en månad sen senaste uppdateringen. Detta håller inte. Nu får du allt uppdatera bloggen lite, begrips? :D

2010-05-14 @ 13:54:08
URL: http://casselhag.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0