hestia

Jag skrattade så tårarna rann idag på jobbet. Jag fick jobba hemma hos Linnea! Tiden bara flyger iväg när man sitter med henne. Visst, hon är inte helt klar i huvudet, få är det vid 89 års ålder men hon har minne som en elefant och tusen roliga historier att berätta. Hade det inte varit för hennes höft hade hon klarat sig utmärkt utan mig. Men jag hade nog kommit och hälsat på ändå. Idag bakade vi urgoda mazariner och det sprutade smulor och kaffe över bordet när hon berättade om allt roligt hon varit med om. Hon har alltid en sån otrolig inlevelse när hon berättar också. Det finns nog ingen jag kommer sakna så mycket som Linnea om jag skulle sluta jobba som personlig assistent. Linnea har blivit lite av en mormor åt mig. Jag har ju aldrig haft en mormor på riktigt men Linnea fick bli min låtsasmormor!

Idag fick jag bland annat veta mer om Rune, hennes man som dog för tio år sedan. Hon berättade att de träffades på en gård 1945 när hon var 24 år gammal. Rune var 26. Linneas pappa skulle köpa en gris att slakta och Rune fick i uppgift att hämta grisen som låg ute i sin hage i en stor lerpöl. Linne hade inte fattat tycke för Rune. Han verkade arrogant och överlägsen och bad henne att stå en bit bort ifrån hagen för det kunde skvätta och inte ville väl lilla söta fröken få lera på sin fina blommiga kjol. Men när Rune skulle börja fösa grisen flög den lilla galten upp rakt upp i luften och började springa runt som att han visste vad som väntade. Rune var inte beredd och grisen sprang så småningom in i hans knäveck och Rune ramlade pladask på rygg i leran. Linne gjorde allt för att hålla sig för skratt men när Rune klev upp sa han bara glatt: "Brunt skulle visst vara modernt till våren har jag hört!" och sen brast han ut i skratt. Linnea kunde inte hålla sig och skrattade lika mycket hon och efter det föll hon pladask. Grisen blev aldrig slaktad. Istället fick han vara närvarande vid deras bröllop som hedersgäst eftersom han var en så fruktansvärt bra relationsmäklare!


Relationsexpert?!

Visst blir man glad av att höra sådana historier?! Linnea har massor av sådana på lager! Jag ska jobba imorgon också och hoppas att jag får hälsa på hos Linnea igen! Jag tror Linnea uppskattar mitt sällskap. Jag vet att hon iallafall föredrar mig framför surkarten Malin som kommer till henne ibland. Jag och Linnea kom fram till att Malin nog ätit för mycket citron. Vi kanske skulle doppa henne i socker!

Ja då är man tillbaka i Örnsköldsvik efter påsken. På både gott och ont. Det är skönt att vara hemma och träffa min älskling igen men det fanns så mycket jag inte hann med hemma i Småland. Många jag inte hann träffa och mycket jag inte hann göra.

Det jag hann med var iallafall att träffa föräldrarna och såklart Natalie. Hann även åka ut till Pernilla och träffa fullblodet Romeo, Haflingern Sherman och ponnyerna Kola och Simba. Man saknar verkligen hästlivet men det blir tyvärr ingen häst än på ett tag. Behöver en ny bil nu framförallt! På vägen ner till Småland kände jag hur motorn blev tröttare och tröttare och det knackar oroväckande i bilen när jag svänger. Så lilla Gamen får nog snart bytas ut mot något nyare och bättre. Förhoppningsvis bränslesnålare också.

Lördagen blev lugn med middag hos föräldrarna. Jag hann med att äta alldeles för många ägg och en fruktansvärt god lammstek med ugnsristade potatisklyftor och massor av vitlök. Mums!  På kvällen umgicks jag med Natalie och Patrik och vi tittade på Fight Club. Brad Pitt är mumma i den filmen. Jared Leto är ju inte fel heller, men i den här filmen är det Brad som gäller. Hade det inte varit för att han ser ut som att han låtit håret ligga i ett dygn i ren superväteoxid och dessutom blir totalt nerslagen så hade Jared varit nummer 1. Men tyvärr tjejer. Han är Jennys även om jag får låna honom ibland! *skojar*

På söndagkvällen festade jag med gänget. Men snacka om att man blev lite chockad. Gänget som för några år sedan bestod av runt 25 personer var nu nere i 10 då många har flytt Jönköping efter skolan. Vi pratade gamla minnen och blev allmänt nostalgiska.
Tyvärr blev helgen kortare än jag tänkt. Jag blev inringd till att jobba extra imorgon tisdag och har inte råd att tacka nej så istället för att åka upp på tisdag så fick jag åka redan idag. Men, mina vänner som jag skulle ha träffat, ni är ändå i mitt hjärta och jag saknar er något fruktansvärt! Nästa gång kommer ni att vara min första prioritet! 

Ja, imorgon får man alltså se fram emot en dag med jobb. Det ska väl gå bra tror jag. Är lite småseg och allmänt slut efter helgen så nu blir det att varva ner lite med sambon, en kopp te och någon rolig film.

Hoppas eran påsk varit lika bra som min!