hestia

Jag är verkligen ledsen mina vänner. Jag vet att ni blivit ignorerade! Finns inga ursäkter eller undanflykter, men ni kanske kan visa mig lite barmhärtighet. Ska förklara varför jag varit så svår att nå, och varför jag inte svarat på mail, kommentarer osv...

Skolan jag går på har nu satt oss på ett enormt stort projekt som ska pågå under i stort sett hela vårterminen, men undantag för att vi har några lektioner franska i veckan. För att egga oss så har skolan även bestämt sig för att dela ut diverse priser till de bästa projekten. Då ingår bland annat ett stipendium för att få arbeta som praktikant, antingen inom Frankrike eller utomlands. Man kan även vinna en härlig resa till Italen under sommaren. Så som ni förstår har jag lagt ner hela mitt hjärta och själ i denna. Jag har nämligen hittat praktikplats på ett museum här i Frankrike där jag skulle få jobba sida vid sida med en expert på områdena mytologi och folksagor. Detta kan jag ju inte missa eller hur?! 

Projektet i sig innebär att vi ska lära oss att använda franskan i det vardagliga livet och även kunna använda oss av lite svårare franska samtidigt som vi ska fokusera på våra valda yrkesämnen. I mitt fall blir det alltså mytologi och historia. Jag har tillsammans med en kurskamrat jag kommer väldigt bra överens med, Sophie från England, lagt upp ett enormt projekt som dessutom fått lite uppmärksamhet i media nu. Vi har valt att låna hästarna i skolans stall och vårat projekt ska alltså handla om hästens betydelse inom historia och mytologi. Mytologiskt sett är det inte jättemycket men historiskt sett har ju hästen haft en betydande roll. Tillsammans med de killar och tjejer som går teaterinriktade ämnen har vi nu satt upp en pjäs om hästens historia och mytologi. Vi är i stallet hela dagarna och tränar, syr kostymer och planerar. Och det är så roligt!  Det är så förbannat roligt!

Under hela maj kommer vi att hålla våran föreställning/teater, ca 3 ggr i veckan och då kommer vi även att göra reklam så att folk kommer och tittar. Allt kommer såklart vara gratis, men vi har redan planerat att sälja lite hemmagjort godis och kanske mat från våra respektive hemländer så vi kan tjäna lite på det iallafall. Som jag kanske berättat innan så är det ju bara utbytesstudenter och utländska studenter på den här skolan. En stor blandning av folk från Sverige, England, Italien, Island, Danmark, Estland och till och med USA, Brasilien, Australien och Sydafrika. Tror nästan vi har representanter från varje land i världen. Men bara nästan. Föreställningarna kommer hållas på franska, så vi får verkligen utnyttja våra kunskaper till max och plugga in termer och ord vi aldrig skulle lärt oss annars.

Föreställningen i sig är en hästaktig adaption av en av frankrikes största pjäser genom tiderna. Ubu Roi (Ubu Kung) som skrevs av Alfred Jarry. Den påminner om Monthy Python och handlar om en kille som är fet, vulgär, ful, dum och oärlig och dessutom väldigt feg. Det roliga är att denna lilla man egentligen inte finns utan är fantasi av en lärare som är schizofren och som påstår att han varit slav i Turkiet, fastfrusen i is i Norge och kung av Polen vid ett tillfälle. Samtidigt fungerar pjäsen som en parodi på Shakespeare, bland annat Hamlet och Macbeth. Detta kommer ge oss en bra grund för att förklara hästens historia på olika platser utan att det för den sakens skulle blir otroligt osammanhängande. Jag ska också spela i pjäsen, men riktigt vilka roller vi människor ska ha vet vi inte riktigt än.

Kan berätta lite om hur det gick till idag. I stallet mätte vi benen på det härliga kallblodsstoet Neigeux (betyder snöig då hon är ljusgrå apelskimmel med massa vita prickar på, fast hon kommer vara helt vit inom bara några år). Neigeux ska nämligen få fyra ben till. Hon ska få vara Sleipner i våran föreställning. Vi har även fortsatt göra vingar med vitt silkespapper till våran Pegasus som ska spelas av det kritvita stoet Moxy. Jag har dessutom suttit och flätat läderband och pärlor som vi ska trä på hästarnas träns så att det ser ut som gamla träns från mellanöstern eller medeltiden i England osv. osv. Det är otroligt roligt och det känns lite som att vi leker mer än vi faktiskt jobbar men å andra sidan består ju inte våra dagar av skola mellan 8 och 17 längre utan nu är vi i stallet hela hela dagarna. Och är vi inte där så är vi i skolan och pluggar på våran franska eller så sover vi.

Så mina vänner jag hoppas ni kan förlåta mig. Är det någon som ska resa till södra delarna av Frankrike under senvåren eller sommaren så är ni hemskt välkomna att se föreställningen!

Kramar / KattaStrofen